Michael Newton

arkitekto di Kòrsou
E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Michael A. Newton (☆ 1955 na Kòrsou) ta un arkitekto di Kòrsou. E tin diferente publikashon riba su nòmber tokante historia di arkitektura na Kòrsou. E ta enbolbí den desaroyo di maneho relashoná ku monumentonan riba e isla i na 2024 el a risibí e premio Cola Debrot pa protekshon di arkitektura di kalidat haltu na e isla.[1][2]

Michael Newton
Pais di nashonalidatReino Hulandes Editá
Nòmber di dilantiMichael Editá
FamNewton Editá
Fecha di nasementu1955 Editá
Dominio di idiomaPapiamentu, Hulandes, Ingles Editá
Okupashonarchitect Editá
Área di trabouconservation Editá
A studia naDelft University of Technology Editá
DistinshonPremio Cola Debrot Editá

Bida editá

Newton a nase i lanta na Kòrsou. E ta yu di un mama hulandes, Norbertha van Tulder, i un tata kurasoleño, Evert (Efie) Newton, kende tabata ekonomista i polítiko. El a studia arkitektura na Universidat Tékniko di Delft. Durante su estudio el a publiká e buki Architectuur en Bouwwijze van het Curaçaose landhuis (Arkitektura i konstrukshon di lanthùis na Kòrsou). Despues di gradua na 1987, el a bolbe Kòrsou.[3] Entre 1988 i 1993 el a traha na e departamento di Planifikashon Urbano i Vivienda (DROV) di teritorio insular di Kòrsou i tabata enbolbí den e implementashon di un maneho di monumento pa e isla. For di 1993 te ku 2017 el a traha komo arkitekto di restourashon na Stichting Monumentenfonds Curaçao (SMC). E ta outor di diferente publikashon tokante arkitektura históriko di Kòrsou i renobashon urbano di Willemstad, ku desde 4 di desèmber 1997 ta apuntá komo patrimonio mundial di UNESCO.[4]

Riba kuido di monumento i renobashon urbano el a duna charla na Kòrsou i presentashon na konferenshanan na Hulanda i den Karibe. Na 2015 el a funda Newton Heritage Consulting bv, un asesoria ku ta enfoka riba e área di konservashon di patrimonio (mundial) i edukashon di patrimonio. Ademas, Newton ta traha komo konsehero di herensia na Kòrsou, Aruba, Boneiru, Sint Maarten, Sint Eustatius, Sürnam, Belize i e islanan di Bahamas.

E ta miembro di DoCoMoMo (Documentation and Conservation of the Modern Movement) Kòrsou.[5] Otro miembronan konosí ta Ronnie Lobo (presidente), Andres F. Casimiri (tesorero) i fundadó Sofia Saavedra Bruno.

Publikashon editá

  • 1990: Architectuur en Bouwwijze van het Curaçaose landhuis, Delft[6]
  • 1993: Architectuur en monumentenzorg, De Gids 153[7]
  • 2019: Plantation Houses of Curaçao (ku Jeannette van Ditzhuijzen, François van der Hoeven, Carel de Haseth), Stichting Curaçao Style i LM Publishers.
  • 2024: Modern Architecture of Curaçao : The DoCoMoMo Movement, 1930-1960, LM Publishers