Amsterdam ta e kapital di Hulanda i e stat mas grandi di e pais, ku un poblashon di 918.117 habitante te ku 1 di yanüari 2023. E stat ta situá den e provinsia di Noord-Holland i ta ekstendé kantu di IJ, e Kanal di Laman di Nort i e boka di riu Amstel. E área metropolitano di Amsterdam mas amplio tin aproksimadamente 2.5 mion habitante. E parlamento di Hulanda ta na Den Haag.

Amsterdam
Munisipio di Hulanda
Imagen aereo di grachtnan di Amsterdam
Rijksmuseum
De Dam
Grachtengordel
Concertgebouw
Begijnhof
Divishon atministrativo
Provinsia  Nort-Holland
Koordinatonan  52°22′N 4°53′E / 52.367°N 4.883°E / 52.367; 4.883
Geografia
Área
  • tera
  • awa
243.65 km² (24.23% awa)
188.12 km²
55.53 km²
Elevashon -2 meter
Poblashon 
Poblashon
(yanüari 2023)
921,468 habitante
4,207.62 habitante/km²
Polítika
Presidente munisipal Femke Halsema
Mapa detayá di Amsterdam
Map
Piramide di poblashon (2023)
Imágennan riba Wikimedia Commons Wikimedia Commons
Wèpsait ofisial
[Editá Wikidata] · [Manual]

E nomber Amsterdam ta referi na un dam den e Amstel, cu a wordo construi den siglo diestres. E stat tambe ta wòrdu yamá den boka di pueblo komo Mokum, un nomber di orígen aleman-hudui (Yiddish). Pa motibu di su kanalnan i edifisionan históriko, Amsterdam ta konosí pa siglonan kaba komo e "Venesia di Nort".

Poko despues di 1300, Amsterdam a risibí derechonan di stat. Na 1345 e stat a bira un lugá importante di peregrinashon debí na e asina yamá Milager di Amsterdam. Durante e Edad di Oro hulandes, Amsterdam a krese bira un di e statnan di waf i komèrsio mas importante na mundu. For di fin di siglo dieseis, un fluho di imigrante for di Sur di Hulanda, Alemania i Skandinavia a kondusí na su ekspanshon rápido di e stat. Esaki a kondusí na konstrukshon di e famoso kadena di kanal, ku a wòrdu agregá na e Lista di Herensia Mundial di UNESCO na 2010.

Amsterdam ta kontene atrakshonnan ikoniko, inkluyendo e Rijksmuseum, konosí pa su kolekshon for di e Edat di Oro, e Museo Van Gogh, e Museo Stedelijk i e Museo Marítimo. Otro atrakshonan kultural ta inklui e Kas di Anne Frank, Concertgebouw, Muziekgebouw kanti IJ, i EYE Film Museum. De Wallen, koffieshop i e Johan Cruijff ArenA tambe ta atrae miones di bishitante tur aña.

E stat tambe ta un sentro edukativo importante, ku dos universidat i vários hogeschool (òf universidat di siensia apliká).

Geografia

editá

Topografia

editá

Amsterdam ta situá den e provinsia di Nort-Holland, na sekshon wèst di Hulanda. E stat ta situá na e riu Amstel i e IJ. E haf di Amsterdam ta konektá ku Laman di Nort via e Kanal di Laman di Nort.

Komo un stat riku na awa, Amsterdam ta konosí pa su grachtnan. E sentro di stat ta dividí riba mas o ménos 90 'isla' i tin 31 sluizen (kanal komo funshon pa regulá nivel di awa). Di e 1.943 brùgnan i viaduktonan numerá denter di e munisipio, 252 ta situá den sentro di stat. Ademas, 902 brùg tin nan propio nòmber.

E sentro di stat ta situá mas o ménos un meter riba nivel di laman i ta rondoná pa un paisahe plat di polder. E paisahe aki a wòrdu kreá parsialmente dor di dren lagonan di antes, manera e Haarlemmermeer, Watergraafsmeer, i Beemster.

Amsterdam tin un klima oseániko moderá (Cfb), fuertemente influensiá pa Laman di Nort den serkania. Komo resultado, bientu i tormentanan orientá for di wèst ta karakterístiko pa ku e wer denter di e stat.

Wenter ta suave, ku temperaturanan promedio ariba di e punto di fris. Sinembargo, frismentu (vorst) ta sosodé durante periodonan friu ku bientunan di ost òf nortost for di sekshonnan interior di Oropa, por ehèmpel for di Skandinavia òf Rusia. Zomernan ta kalor, pero kalor ekstremo ta raro.

Yobida ta kai regularmente, pero e kantidat anual ta keda bou di 800 mm. E áwaseru por lo general ta bini den forma di finfin òf áwaseru leve. Sinembargo, durante un tormenta, hopi áwaseru por kai den un periodo kòrtiku di tempu, despues di kua ta usa pòmpnan rònt di e stat pa dren awa di mas pa áreanan mas altu i laman. Debí na e reservanan di awa, dianan nublá i humedo ta komun, spesialmente di òktober pa mart.

Wer di Amsterdam (Schiphol)
yan feb mrt apr mei yun yul oug sep okt nov des Aña
Maximum (°C) 13.9 16.6 21.1 27 31.5 33.2 32.3 34.5 29.4 25.0 17.5 15.5 34.5
Promedio max. (°C) 5.8 6.3 9.6 13.5 17.4 19.7 22.0 22.1 18.8 14.5 9.7 6.4 13.8
Temperatura promedio (°C) 3.4 3.5 6.1 9.1 12.9 15.4 17.6 17.5 14.7 11.0 7.1 4.0 10.2
Promedio min. (°C) 0.8 0.5 2.6 4.6 8.2 10.8 13.0 12.8 10.6 7.5 4.2 1.5 6.4
Minimum (°C) −15.4 −15 −11.1 −4.7 −1.1 2.3 5.0 5.0 2.0 −3.4 −6.9 −14.8 −15.4
Yobida (mm) 66.6 50.6 60.6 40.9 55.6 66.0 76.5 85.9 82.4 89.6 87.2 76.3 838.2

Galeria

editá