Amsterdam
Amsterdam ta e kapital di Hulanda i e stat mas grandi di e pais, ku un poblashon di 918.117 habitante te ku 1 di yanüari 2023. E stat ta situá den e provinsia di Noord-Holland i ta ekstendé kantu di IJ, e Kanal di Laman di Nort i e boka di riu Amstel. E área metropolitano di Amsterdam mas amplio tin aproksimadamente 2.5 mion habitante. E parlamento di Hulanda ta na Den Haag.
Amsterdam | ||
---|---|---|
Munisipio di Hulanda | ||
Imagen aereo di grachtnan di Amsterdam Rijksmuseum De Dam Grachtengordel Concertgebouw Begijnhof | ||
Divishon atministrativo | ||
Provinsia | Nort-Holland | |
Koordinatonan | 52°22′N 4°53′E / 52.367°N 4.883°E | |
Geografia | ||
Área
|
243.65 km² (24.23% awa) | |
Elevashon | -2 meter | |
Poblashon | ||
Poblashon (yanüari 2023) |
921,468 habitante 4,207.62 habitante/km² | |
Polítika | ||
Presidente munisipal | Femke Halsema | |
Mapa detayá di Amsterdam | ||
![]() | ||
![]() | ||
Piramide di poblashon (2023)
| ||
Imágennan riba ![]() | ||
Wèpsait ofisial | ||
[Editá Wikidata] · [Manual] |
E nomber Amsterdam ta referi na un dam den e Amstel, cu a wordo construi den siglo diestres. E stat tambe ta wòrdu yamá den boka di pueblo komo Mokum, un nomber di orígen aleman-hudui (Yiddish). Pa motibu di su kanalnan i edifisionan históriko, Amsterdam ta konosí pa siglonan kaba komo e "Venesia di Nort".
Poko despues di 1300, Amsterdam a risibí derechonan di stat. Na 1345 e stat a bira un lugá importante di peregrinashon debí na e asina yamá Milager di Amsterdam. Durante e Edad di Oro hulandes, Amsterdam a krese bira un di e statnan di waf i komèrsio mas importante na mundu. For di fin di siglo dieseis, un fluho di imigrante for di Sur di Hulanda, Alemania i Skandinavia a kondusí na su ekspanshon rápido di e stat. Esaki a kondusí na konstrukshon di e famoso kadena di kanal, ku a wòrdu agregá na e Lista di Herensia Mundial di UNESCO na 2010.
Amsterdam ta kontene atrakshonnan ikoniko, inkluyendo e Rijksmuseum, konosí pa su kolekshon for di e Edat di Oro, e Museo Van Gogh, e Museo Stedelijk i e Museo Marítimo. Otro atrakshonan kultural ta inklui e Kas di Anne Frank, Concertgebouw, Muziekgebouw kanti IJ, i EYE Film Museum. De Wallen, koffieshop i e Johan Cruijff ArenA tambe ta atrae miones di bishitante tur aña.
E stat tambe ta un sentro edukativo importante, ku dos universidat i vários hogeschool (òf universidat di siensia apliká).
Geografia
editáTopografia
editáAmsterdam ta situá den e provinsia di Nort-Holland, na sekshon wèst di Hulanda. E stat ta situá na e riu Amstel i e IJ. E haf di Amsterdam ta konektá ku Laman di Nort via e Kanal di Laman di Nort.
Komo un stat riku na awa, Amsterdam ta konosí pa su grachtnan. E sentro di stat ta dividí riba mas o ménos 90 'isla' i tin 31 sluizen (kanal komo funshon pa regulá nivel di awa). Di e 1.943 brùgnan i viaduktonan numerá denter di e munisipio, 252 ta situá den sentro di stat. Ademas, 902 brùg tin nan propio nòmber.
E sentro di stat ta situá mas o ménos un meter riba nivel di laman i ta rondoná pa un paisahe plat di polder. E paisahe aki a wòrdu kreá parsialmente dor di dren lagonan di antes, manera e Haarlemmermeer, Watergraafsmeer, i Beemster.
Klima
editáAmsterdam tin un klima oseániko moderá (Cfb), fuertemente influensiá pa Laman di Nort den serkania. Komo resultado, bientu i tormentanan orientá for di wèst ta karakterístiko pa ku e wer denter di e stat.
Wenter ta suave, ku temperaturanan promedio ariba di e punto di fris. Sinembargo, frismentu (vorst) ta sosodé durante periodonan friu ku bientunan di ost òf nortost for di sekshonnan interior di Oropa, por ehèmpel for di Skandinavia òf Rusia. Zomernan ta kalor, pero kalor ekstremo ta raro.
Yobida ta kai regularmente, pero e kantidat anual ta keda bou di 800 mm. E áwaseru por lo general ta bini den forma di finfin òf áwaseru leve. Sinembargo, durante un tormenta, hopi áwaseru por kai den un periodo kòrtiku di tempu, despues di kua ta usa pòmpnan rònt di e stat pa dren awa di mas pa áreanan mas altu i laman. Debí na e reservanan di awa, dianan nublá i humedo ta komun, spesialmente di òktober pa mart.
yan | feb | mrt | apr | mei | yun | yul | oug | sep | okt | nov | des | Aña | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Maximum (°C) | 13.9 | 16.6 | 21.1 | 27 | 31.5 | 33.2 | 32.3 | 34.5 | 29.4 | 25.0 | 17.5 | 15.5 | 34.5 |
Promedio max. (°C) | 5.8 | 6.3 | 9.6 | 13.5 | 17.4 | 19.7 | 22.0 | 22.1 | 18.8 | 14.5 | 9.7 | 6.4 | 13.8 |
Temperatura promedio (°C) | 3.4 | 3.5 | 6.1 | 9.1 | 12.9 | 15.4 | 17.6 | 17.5 | 14.7 | 11.0 | 7.1 | 4.0 | 10.2 |
Promedio min. (°C) | 0.8 | 0.5 | 2.6 | 4.6 | 8.2 | 10.8 | 13.0 | 12.8 | 10.6 | 7.5 | 4.2 | 1.5 | 6.4 |
Minimum (°C) | −15.4 | −15 | −11.1 | −4.7 | −1.1 | 2.3 | 5.0 | 5.0 | 2.0 | −3.4 | −6.9 | −14.8 | −15.4 |
Yobida (mm) | 66.6 | 50.6 | 60.6 | 40.9 | 55.6 | 66.0 | 76.5 | 85.9 | 82.4 | 89.6 | 87.2 | 76.3 | 838.2 |
Galeria
editá- Amsterdam
-
Rijksmuseum
-
Oudezijds Achterburgwal
-
Oude Kerk
-
Oudezijds Voorburgwal
-
Stoofsteeg
-
Coffeeshop
-
Groenburgwal, Zuiderkerk
-
Grachten
-
Fietsenponton
-
Walletjes
Referensia
|