Android ta un sistema operativo basá riba e nucleo Linux. E sistema operativo akí ta diseña prinsipalmente pa telefon mobil ku un pantaya touchscreen, tablet i pa e asiná yamá "smartwatch", televishon i outo. Den komienso e sistema operativo akí a keda desaroyá pa Android Inc., un kompania ku Google a finansia ekonomikamente i mas despues, na 2005 a kumpra. Android a keda presentá na 2007 huntu ku e fundashon Open Handset Alliance (un consorsio di kompanianan di hardware, software i telekomunikashon) pa avansa e standart abrí di telefonannan mobil. E promé telefon ku a lansa ku e sistema operativo Android, tabata e HTC Dream i el a subi merkado di benta den òktober 2008. E kantidat di bentanan di telefon mobil ku ta uza e sistema operativo ta mas haltu ku esnan ku ta huza e sistema operativo iOS i Windows Phone. Desde 2015, Android ta e sistema operativo mobil ku tin e kantidat mas grandi di usuario.

Android
Supkategoria dimobile operating system, computing platform Editá
Fecha di fundashon òf kreashon23 sèptèmber 2008 Editá
Nòmber duná diAndrew Rubin Editá
Fundadó òf kreadóRich Miner, Andrew Rubin Editá
MascotaBugdroid Editá
DesaroyadóOpen Handset Alliance, Google Editá
PlataformaMIPS architecture, ARM architecture, x86 Editá
Lenguahe di programaC, C++, Kotlin, XML Schema, Java Editá
Depends on softwareLinux kernel Editá
Deposito di fuentehttp://android.googlesource.com/, http://android-review.googlesource.com/admin/repos Editá
Software version identifier14 Editá
Wèpsait ofisialhttps://android.com/ Editá
Blog oficialhttps://blog.google/products/android/ Editá
Hashtagandroid Editá
Licencia di derecho di autorApache License, Version 2.0, GNU General Public License, version 2.0 Editá
Status di derecho di autorprotehi pa derecho di autor Editá
Sait Stack Exchangehttps://android.stackexchange.com/ Editá

E eksito di e sistema operativo akí a hasiele un objeto di litigo riba tereno di patent i a hasiele un partisipante prominente den e asiná yama "Guera di patent di telefonnan mobil inteligente" (na Ingles, Smartphone patent wars). Segun dokumentonan sekreto ku e lèk na 2013 i 2014, e sistema operativo ta unu di e demasnan ku a keda di target pa agensianan di inteligensia internashonal.

E vershon básiko di Android ta karga e nòmber Android Open Source Project (AOSP)

Android robòt