Riu Hordan

riu na Medio Oriente

E riu Hordan (hebreo: נהר הירדן, nhar hajarden) (árabe: نهر الأردن, nahr aloerdoen), ta un riu na Medio Oriente ku ta kore dor di valei di Hordan via e Lago di Tiberias pa Lama Morto. Riunan Dan, Banias i Hasbani ta e tres riu ku ta sirbi komo fuente pa e riu Hordan.[1] Tambe tin e riu Jarmuk ku ta desemboka den Hordan na e krusada di tres pais (Siria, Hordania i Israel).

Riu Hordan
Nòmber nativoנְהַר הַיַרְדֵּן, נהר הירדן Editá
Origin of the watercourseGolan Heights, Sde Nehemia Editá
Mouth of the watercourseDead Sea Editá
Lake on watercourseSea of Galilee Editá
Basin countryJordan, Palestine, Líbano, Israel, Syria Editá
KontinenteAsia Editá
PaisLíbano, Syria, Palestine, Palestina, Jordan Editá
Koordinatonan geográfiko33°11′12″N 35°37′9″E, 31°45′41″N 35°33′30″E Editá

Hordan ta forma e frontera estatal entre Israel i Siria riba e seronan di Golan, i na e parti ost ta forma e frontera di Israel i Palestina (oria oksidental di Hordan) ku Hordania. Na e otro partinan tur dos oria di e riu ta pertenese na Israel.

Hordan tin un largura di 170 kilometer, pero realmente ta mas largo pa via di e multiple birada den su trayecto. Ta estimá ku e largura real por ta entre 330 pa 400 kilometer.

Aktualmente 70 pa 90% di e awa ta wordu utilisa pa uzonan humano. E fuerte redukshon di e fluho di e riu a aselerá e sekamentu di e Lama Morto, un proseso ku ta andando pa 10 mil aña kaba.

E nomber Hordan tin dos posibel origen etimológiko. E por ta deriva di e verbo hebreo yarad, loke ta nifica baha. E riu ta baha di e seru di Hermon, for di e fuentenan di e pueblo Dan i Caesarea Philippi (Banias). Pues Hordan por nifika Yored mei-ha-Dan, loke nifika ta baha di Dan. Di otro banda e por ta deriva di e palabra arameño yardeen, loke ta nifika awa koriendo rapido.

Beibel editá

Den beibel ta hasi menshon di Hordan ku frekuensia. Den buki Josue e Israelitonan ta krusa Hordan despues di un biahe dor di desierto pa drenta e tera priminti. Den evangelionan ta deskribi ku Hesukristu a ser batisá den Hordan pa Juan Bautista. Esei lo a susede serka di Betania. Hopi hende sa laga nan mes wordu batisá den e riu aki.

Galeria editá


  Mira tambe e kategoria River Jordan di Wikimedia Commons pa mas dato mediatiko tokante di e tema aki.