Søren Aabye Kierkegaard (danés: [ˈsɶːɐn ˈɔˀˌpyˀ ˈkʰiɐ̯kəˌkɒˀ]; ☆ 5 di mei 1813 na Kopenhagen – † 11 di novèmber 1855 na Kopenhagen) ta un teólogo, filósofo, poeta, kritiko sosial i outor religioso di Dinamarka, ku ta ampliamente konsiderá komo e promé filósofo eksistensialista.[1][2] El a skirbi tekstonan krítiko riba religion organisá, kristianismo, moral, étika, sikologia i filosofia di religion, mustrando un afishon pa metafora, ironia i parábola. Gran parti di su trabou filosófiko ta trata e problemanan di con e ta biba komo un "individuo uniko", dunando prioridat na e realidat humano konkreto riba pensamentu apstrakto i destakando e importansia di elekshon i kompromiso personal. E tabata kontra e krítikonan literario ku tabata definí e intelektual i filósofonan idealista di su tempu, i e tabata pensa ku Swedenborg,[3][4] Hegel,[5] Fichte, Schelling, Schlegel i Hans Christian Andersen tur tabata wòrdu "komprendé" muchu lihé pa e "eruditonan".
Søren Kierkegaard
Pais di nashonalidat | Kingdom of Denmark |
---|
Nòmber den idioma propio | Søren Aabye Kierkegaard |
---|
Nòmber di nasementu | Søren Aabye Kierkegaard |
---|
Nòmber di dilanti | Søren |
---|
Fam | Kierkegaard |
---|
Fecha di nasementu | 5 mei 1813 |
---|
Lugá di nasementu | Kopenhagen |
---|
Fecha di fayesimentu | 11 novèmber 1855 |
---|
Lugá di fayesimentu | Kopenhagen |
---|
Modo di muri | kousa natural |
---|
Kousa di morto | tuberkulósis, paralysis |
---|
Lugá di entiero | Assistens Cemetery |
---|
Tata | Michael Pedersen Kierkegaard |
---|
Ruman(nan) | Peter Kierkegaard |
---|
Kasá | no value |
---|
Lenga materno | Danés |
---|
Dominio di idioma | Danés, Latin, Alemán |
---|
Writing language | Alemán |
---|
Área di trabou | filosofia |
---|
A studia na | University of Copenhagen, Østre Borgerdyd school |
---|
Academic degree | Doctor of Philosophy |
---|
Academic thesis | On the Concept of Irony with Continual Reference to Socrates |
---|
Studiante di | Poul Martin Møller, Frederik Christian Sibbern, Hans Lassen Martensen |
---|
Residensia | Kopenhagen, Berlin |
---|
Religion | Lutheranism |
---|
List of works | Søren Kierkegaard bibliography |
---|
Archivá na | Howard V. and Edna H. Hong Kierkegaard Library, Søren Kierkegaard Research Centre, Søren Kierkegaard Archives |
---|
Movemento | existentialism |
---|
Ideologia polítiko | Christian existentialism |
---|
Género | polemical lampoon, novel, debate, diary, essay |
---|
Status pa derecho di autor como creador | derecho di autor pa obra a caduca |
---|
Catchphrase | Det er ganske sandt, hvad Philosophien siger, at Livet maa forstaaes baglænds. Men derover glemmer man den anden Sætning, at det maa leves forlænds. |
---|
Referensia
- ↑ Swenson, David F. Something About Kierkegaard, Mercer University Press, 2000.
- ↑ Kierkegaard, Søren (1849), "A New View of the Relation Pastor–Poet in the Sphere of Religion", JP VI 6521 Pap. X2 A 157, "kristianismo, naturalmente, a sa bon kiko e tabata ke. E ta deseá di ta proklama pa testigonan (es decir, pa personanan ku ta proklama enseñansa y tambe expresa esaki eksistensialmente). E noshon moderno di un pastor manera e ta awor ta un mal entendimento kompleto. Komo ku e pastornan tambe presumiblemente mester ekspresá loke ta esensial kristian, nan a deskubrí ku rason kon pa relahá e rekisito, aboli e ideal. Kiko mester hasi awor? Si, awor nos mester prepará nos mes pa un otro avansa taktiko. Promé un destaho di poeta; nan a yega di baha bou di e eksigensianan di e ideal, ku e briyo di un sierto amor infelis, y a expone e ideal. E pastornan di awendia por tuma e di dos rang. E poetanan religioso aki mester tin e abilidat partikular di hasi e tipo di eskritura ku ta yuda hende sali na kla. Ora esaki a sosodé, ora un generashon a krese for di mucha a risibí e impreshon yen di patetismo di un ekspreshon eksistensial di e ideal, e monasterio i e testigunan genuino di bèrdat lo bolbe aparesé. Asina ta atrasá e kousa di kristianismo den nos tempu. E tarea prinsipal ta pa krea pathos, ku superioridat di inteligensia, imaginashon, penetrashon i ingenio pa garantisa e pathos di e eksistensial, ku "e komprenshon" a redusi na e ridikulo." .
- ↑ Emanuel, Swedenborg The Soul, or Rational Psychology translated by Tafel, J. F. I. 1796–1863
- ↑ Eighteen Upbuilding Discourses, Hong trans., pp. 332ff (The Thorn in the Flesh).
- ↑ Søren Kierkegaard 1846, Concluding Unscientific Postscript to Philosophical Fragments, Hong pp. 310–311.
|