Skoutismo, tambe konosí komo Movementu di Skout, ta un movementu hubenil ku e obhetivo indiká pa yuda hobennan den nan desaroyo mental, físiko i spiritual. Asina nan por hunga un papel konstruktivo den komunidat.

Skoutismo
social movement
Supkategoria dieducation, recreation Editá
Fecha di fundashon òf kreashon1907 Editá
Faseta dicivil defense Editá
Área di trabouyouth Editá
Fundadó òf kreadóRobert Baden-Powell, 1st Baron Baden-Powell Editá
Lugá di formashonInglatera Editá
Start pointReino Uni Editá
Karakterisá pascout group Editá
Interested insurvival skill Editá
Praktiká pascout leader Editá
Ta utilisáFleur-de-lis in Scouting, scouting uniform Editá

Skoutismo a kuminsá na aña 1907 na momentu ku Robert Baden-Powell a tene e promé kampamentu riba e Isla Brownsea na Inglatera. Baden-Powell a skibi e prinsipionan di skoutismo den un buki yamá “Skoutismo pa mucha hòmber”(Londres 1908), basá riba su bukinan anterior di militar, ku influensha i sosten di Frederick Russell Burnham(hefe di skoutnan na Áfrika Britániko), Ernest Thompson Seton di indjannan di orientashon, William Alexander Smith di brigada di Mucha hòmber i su publikadó Pearson.

Logo di Skoutismo
Grupo di skoutismo na Bélgika

E movementu ta traha ku método di skoutismo, esta un programa di edukashon informal, ku énfasis riba aktividatnan práktiko den airu liber, inkluyendo kampamentu, aktividatnan pa orientá, aktividatnan akuátiko, haikmentu, “backpacking”, i deporte. Otro karakterístika di e movementu mundialmente, ta e ünifòrm di skoutismo. E ünifòrm tin e meta pa tapa tur diferensia sosial den un pais i trese sierto igualdat ku un dashi(un paña lorá rondó di garganta) i un sombré. Banda di e insiña ku un leli komo símbolo ariba, por pone diferente otro insiñanan riba e ünifòrm.