CARMABI

instituto di investigashon na Kòrsou
E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Fundashon CARMABI (ofisialmente Caribbean Research and Management of Biodiversity (Carmabi) Foundation) ta un instituto pa investigashon marino i terestre na Kòrsou. Su sede ta na Piscaderabaai, situá un 25 meter for di Laman Karibe.

Caribbean Research and Management of Biodiversity (Carmabi) Foundation
PaisKòrsou Editá
Situá naWillemstad Editá
Koordinato geográfiko12°7′20″N 68°58′7″W Editá
Wèpsait ofisialhttp://www.carmabi.org/ Editá
Map

Historia editá

Despues ku Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij (CPIM) a pone fondo i un tereno na Piscaderabaai disponibel[1] a fundá Caraïbisch Marien-Biologisch Instituut, abreviá CARMABI (Instituto Marino Biológico di Karibe) dia 27 di mei 1955. Fundadó tabata e botániko i zoólogo hulandes Pieter Wagenaar Hummelinck (1907-2003).[2] Inisialmente e tabatin komo meta pa entama i promove investigashonnan sientífiko di organismonan den Laman Karibe, partikularmente na Antias Hulandes. Den kurso di tempu esaki a wòrdu ampliá ku investigashon terestre, maneho di naturalesa i aktividatnan edukativo.

Durante e promé dékadanan e investigashon marino-biológiko a enfoká riba e aspektonan ekológiko di peska i e refnan di koral.[3] Ku diferente proyekto CARMABI a kosecha fama internashonal. E proyekto di preservashon di refnan di koral, den kuadro di nan atrakshon turístiko, a kondusí te aña 1995 na establesimentu di tres parke marino na Antias Hulandes.[4] Desde 1983 a añadí investigashon terestre komo tarea. Na 1996, CARMABI a uni ku STINAPA (Stichting Nationale Parken), fundashon ku el a lanta na 1962, bou nòmber di Caribbean Research and Management of Biodiversity (Carmabi) Foundation, pero manteniendo e akrónimo CARMABI.[5]

CARMABI tin un stashon di investigashon marino, varios laboratorio, un biblioteka i otro fasilidatnan. Pa su proyektonan, dirigí riba e islanan di Karibe Hulandes, e ta risibí mas ku 100 sientífiko bishitante anualmente.[6]

Riba tereno di naturalesa protehí e ta maneha kuater parke terestre i dos marino:[6]

Lista di direktor editá

  • Jacques Simon Zaneveld, 1955-1960
  • Ingvar Kristensen, 1960-1964
  • Freek Creutzberg, 1964-1970
  • Ingvar Kristensen, 1970-1981
  • Walter Bakhuis, 1981-2006
  • Adolphe Debrot, 2006-2010
  • Paul Stokkermans, 2010-2024
  • Manfred van Veghel, desde 2024

Partikularidat editá

E nòmber di e instituto a wòrdu duna na e siguiente espesie: Caminus carmabi, spòns di laman deskubri na 2013 net pafó di kosta di Boneiru i Klein Kòrsou[7] i Liopropoma carmabi, piska den awanan ront di Kòrsou.

Literatura editá

Link eksterno editá