Caricom

organisashon intergubernamental di Karibe
E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

CARICOM of Komunidat di Karibe (ingles: Caribbean Community, CC) ta un organisashon intergubernamental ku ta un union polítiko i ekonómiko di 15 estado miembro (14 estado-nashon i un dependensia) rònt e kontinente Amérika i Oséano Atlántiko. Su meta prinsipal ta pa promové integrashon ekonómiko i kooperashon entre su miembronan, sigurá ku e benefisionan di integrashon ta ser kompartí na manera igual, i koordiná polítika eksterior. E organisashon a wòrdu establesé na 1973,[1] ku su kuater miembro fundadó firmando e Tratado di Chaguaramas.

Caricom
Fecha di fundashon òf kreashon4 yüni 1973 Editá
Nomber kòrtikuCARICOM Editá
Puesto okupa pa e hefe di e organisashonpresidente di Komunidat Karibense Editá
Idioma ofisialIngles, spaño, Hulandes Editá
Miembro diCommittee for the Coordination of Statistical Activities Editá
Legal forminternational organization Editá
FilialCARICOM Regional Statistics, CARICOM Regional Organisation for Standards and Quality Editá
SedeGeorgetown Editá
Ta remplasáCaribbean Free Trade Association Editá
Wèpsait ofisialhttps://www.caricom.org/ Editá
Blog oficialhttps://today.caricom.org/ Editá
Cuenta riba rede socialOutlook.com Editá
Banderaflag of CARICOM Editá
Ekonomia di e tópikoeconomy of the Caribbean Community Editá
Official observer status in organisationWorld Intellectual Property Organization, United Nations General Assembly Editá

E sede di e sekretariado ta na Georgetown, Guyana. CARICOM ta benefisiario ofisial di e status di opservadó di Nashonnan Uni.[2]

Estado miembro editá

Status Nòmber Desde Remarke
Miembro integral   Antigua & Barbuda 4 di yüli 1974
  Bahamas 4 di yüli 1983 No ta forma parti di e union duanero
  Barbados 1 di ougùstùs 1973 Uno di e kuater miembro fundadó
  Belize 1 di mei 1974
  Dominica
  Grenada
  Guyana 1 di ougùstùs 1973 Uno di e kuater miembro fundadó
  Haiti 2 di yüli 2002 Miembresia provishonal desde 4 di yüli 1998
  Jamaica 1 di ougùstùs 1973 Uno di e kuater miembro fundadó
  Montserrat 1 di mei 1974 Teritorio ultramar britániko
  Sint Kitts i Nevis 26 di yüli 1974 A uni komo Saint Christopher-Nevis-Anguilla
  Sint Lucia 1 di mei 1974
  Sint Vincent i Grenadinanan 1 di mei 1974
  Sürnam 4 di yüli 1995
  Trinidad i Tobago 1 di ougùstùs 1973 Uno di e kuater miembro fundadó
Miembro asosiá   Anguilla yüli 1999 Teritorio ultramar britániko
  Bermuda 2 di yüli 2003
  British Virgin Islands yüli 1991
  Islanan Kaiman 16 di mei 2002
  Islanan Turks i Caicos yüli 1991
Opservadó   Aruba Pais konstituyente di Reino Hulandes
  Colombia
  Kòrsou Pais konstituyente di Reino Hulandes
  Republika Dominikano
  Mexico
  Puerto Rico teritorio no inkorporá den Merka
  Sint Maarten Pais konstituyente di Reino Hulandes
  Venezuela