Damanan di Djárason

Grupo aktivista na Kòrsou

Damanan di djárason tabata un grupo aktivista na Kòrsou, afiliá na e ala femenino di partido PNP ku tabata lucha pa e derechi di voto di hende muhé. E grupo a kana porta pa porta pa kolektá firma i informá i konsientisá hende muhé tokante e importansia di derechi di voto. E tabata dirigí pa e damanan Clarita da Costa Gomez, Mena van West-Davelaar i Thelma Römer-da Costa Gomez.[1] 'Damanan di djárason' a lanta na 1948 i tabata aktivo te fin di añanan 1950.

Damanan di Djárason
Aktivo den sektor dipolitical activism Editá
Fecha di fundashon òf kreashon1948 Editá
PaisReino Hulandes Editá
SedeKòrsou Editá

Historia

editá
 
Edifisio na Penstraat, konosí komo "Kas di Pueblo", bou di restourashon na 2023.

Inisiadó di e grupo tabata Clarita da Costa Gomez (1890-1964), tanta di Moises Frumencio da Costa Gomez, kende a reklutá Mena van West-Davelaar (1919) i Thelma Römer-da Costa Gomez (1921-2007). Nan tres a forma un komité huntu ku Maria Rodriguez, Noni Curiel i Bekita Curiel. Pa motibu ku tabata kumbiní pa reuní riba djárason e komité ta adoptá e nòmber 'Damanan di djárason'.[2] Nan tabata reuní na e sede di PNP den Penstraat, konosí komo 'Kas di Pueblo'.

Derechi di voto pa hende muhé

editá

E lucha pa derecho di voto na kolonia Kòrsou ta data di alrededor 1870.[3] Na madre patria Hulanda a introdusí derecho di voto general pa hende hòmber na 1917 i pa hende muhé na 1919. For di komienso di añanan 1930 a introdusí e reglamento di elekshon pa kolonia Kòrsou (Kiesreglement Curaçao) ku un derechi di voto limitá segun senso i kapasidat i for di kua hende muhé tabata ekskluí. E restrikshonnan tabata enserá ku e votadó mester kumpli ku un suma minimo di belasting i mester posee un nivel minimo di desaroyo (enseñansa). Na 1937 ta amplia e lei dunando hende muhé e derecho di voto pasivo, ku kual e hende muhé por postulá su mes komo kandidato polítiko, pero pa regla no por vota.[4] Tabata te 1949 sinembargo, ora a introdusí e derechi di voto general, ku partidonan polítiko na diferente isla pa promé biaha a pone kandidatonan femenino riba nan lista.

Promé elekshon universal

editá
 
Corry Tendeloo (1897-1956), parlamentario hulandes ku e defende e amienda pa derechi di voto igual na Antias Hulandes, irespecto e genero di e votadó.

Na 1948 parlamento hulandes ta aproba e amienda di lei ku a hasi e derechi di voto universal pa tur siudadano di Antias Hulandes desde 23 aña, tantu hòmber komo muhé. Personanan klave den e lucha pa konsedé hende muhé derecho di voto tabata Clarita da Costa Gomez i Adèle Rigaud komo inisiadó di un kampaña di firma na febrüari 1948. E petishon ku mas di 1000 firma a wòrdu manda pa promé minister Beel na Den Haag.[5]

Riba djaweps 17 di mart 1949, hende muhé den henter Antia a bai vota pa promé biaha. Na elekshon anterior na 1945 solamente 4000 hòmber a partisipá, pero na 1949 mas ku 37.688 hende a vota: 18.087 hòmber i 19.601 muhé.[6] Na Kòrsou e gran ganadó di e elekshon tabata PNP di Dr. Da Costa Gomez ku kuater asiento. E promé muhé ku a drenta parlamento di Antias Hulandes tabata Altagracia (Tata) de Lannoy-Willems (1913-1983) na nòmber di PNP.[1] Na aña 1953 Mena van West-Davelaar i Thelma Romer tambe a subi lista di PNP.[2]

Literatura

editá