Reinier Frederik van Raders

gobernante kolonial
E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.

Reinier Frederik baron van Raders (☆ 22 di òktober 1794 na Doesburg, Hulanda - † 14 di novèmber 1868 na Den Haag) tabata un gobernante kolonial hulandes. E tabata gobernador di Kolonia Kòrsou di 1836 te 1942 i di 1844 te 1845.

Reinier Frederik van Raders
Nòmber di dilantiReinier Editá
Fecha di nasementu22 òktober 1794 Editá
Lugá di nasementuDoesburg Editá
Fecha di fayesimentu14 novèmber 1868 Editá
Lugá di fayesimentuDen Haag Editá
Okupashonpolitiko Editá
FunshonGobernador di Antia Hulandes, Gobernador di Sürnam Editá

Biografia editá

Reinier van Raders a nase 22 di òktober 1794 na Doesburg den provinsia di Gelderland komo yu di Jan Ernst van Raders (1737-1825), vise-almirante i Maria Johanna Krieger (1764-1837).[1] El a drenta servisio di gobièrnu na edat di diesun aña komo aprendis pa piloto; poko despues, el a wòrdu trasladá pa e forsa armá terestre, detachá na Sint Maarten i dia 24 di aprel 1810 nombrá komo segundo teniente den e di ocho batayon 'Jagers' na Sint Maarten. Komo prezu di guera el a keda na Inglatera te desèmber 1813, despues el a bolbe Hulanda, na 1814 el a wòrdu promové pa promé teniente, e mesun aña pa kapitan den e di 11 batayon 'Jagers' i asina el a bai Fransia huntu ku e ehérsito vensedó.

 
Karta di Van Raders (1856)

Na novèmber 1815 el a bai Kòrsou i despues a wòrdu nombrá, na sèptèmber 1821 komo kapitan-ayudante di gobernador Cantz'laar, na yüni 1826 komo majoor, na mart 1828 komo komandante di e tropanan na Kòrsou, na yanüari 1836 komo gezaghebber interino i na desèmber komo gezaghebber di Kòrsou i Dependensianan, efektivamente e di 32 gobernador di e kolonia ku e momento ey tabata resorta bou di e gobernador di Sürnam.[2] Na e islanan ABC el a trata pa mehorá agrikultura i tambe pa introdusí kulturanan nobo, entre otro katuna, sentibibu i e karpata (Dactylopius coccus), konosí pa su tiña kòrá.[3] Ademas tabatin kria di karné i ekstrakshon di salu. Komo muestra di aprobashon di Rei Willem II pa ku su esfuersonan enérgiko pa mehorá e kondishon di e islanan, a dun'é e rango titular di koronel mediante dekreto real No. 66 di 10 di desèmber 1843.

Na aprel 1845 a nombr'é gobernador di Sürnam, kaminda tambe el a distinguí su mes komo gobernante kapabel i enérgiko. Entre otro el a hasi esfuerso pa vense e disgusto di e poblashon indígena liber pa traha den agrikultura. Bou di su mando a proklamá dia 6 di mei 1851 e reglamento nobo di sklabitut, ku a trese algun mehorashon den e situashon di e katibunan.

Ademas, durante su gobièrnu a proklamá e dekreto real ku a habri komèrsio i navegashon pa e kolonia pa tur nashon. Problema entre e gobièrnunan austriako i hulandes relashoná ku e benta públiko na Sürnam di e barku austriako Venezia komo no kontrolá, pasobra e kapitan i algun di e tripulantenan a fayesé di keintura hel y e resto di e tripulashon a bandoná e barku, tabata e motibu pa, mediante dekreto real di 29 di desèmber 1851 no. 1, duna Van Raders un retiro honroso sin ku el a pidié.

Van Raders a pèrdè e kaso ku su katibu Virginie Gameren a presentá kontra dje na 1852. Despues di un proseso largu, korte a deklará Gameren i su dos yu muhé liber di sklabitut.[4]

Ora el a bolbe Hulanda, el a sigui dediká su atenshon na e kolonia, di kual su hopi eskrituranan ta testigu, entre otro, riba kolonisashon oropeo i riba abolishon di sklabitut. Tambe el a forma parti di e komishon di estado, nombrá pa dekreto real di 29 di novèmber 1853 no. 66, pa proponé medidanan pa e katibunan den e kolonianan hulandes.

Privá editá

 
Lanthùis Habaai, antes lanthùis Welgelegen.

Van Raders tabata kasá ku Elisabeth van der Meulen di Kòrsou i huntu nan tabatin sinku yu hòmber i tres yu muhé.[1] E famia tabata biba na lanthùis Habaai ku Van Raders a heredá despues di fayesimentu di su suegro, Jan Hero van der Meulen.[2] Van Raders a rekonstruí e lanthùis parsialmente. Riba e tereno tin tres graf di famia Van Raders: su último yu hòmber Constantijn (1836), su kasá Elisabeth (1796-1841) i su suegro Jan Hero van der Meulen (1759-1820). Su ruman hòmber, Willem Johan Leendert van Raders tabata gezaghebber di Sint Eustatius di 1928 te 1936. Su ruman muhé, C.M.L. van Raders tabata kasá ku su sua, H. van der Meulen. Reinier Frederik van Raders tabata suegro di Willem Hendrik Johan van Idsinga (1822-1896), kende a kasa ku su yu muhé Emmeline i tabata gezaghebber di Sint Eustatius (1854-1860) i Sint Maarten (1860-1865) i gobernador di Sürnam (1867-1873).[5]