University of Curaçao

universidat na Kòrsou
(Bo a yega aki pa via página UNA)

Universidat di Kòrsou, ofisialmente University of Curaçao mr. dr. Moises Frumencio da Costa Gomez (UoC, antes konosí komo Universidat di Antias Hulandes, abreviá UNA) ta e promé universidat na Kòrsou. E ta un universidat públiko, kaminda aproksimadamente tres shen studiante ta gradua pa aña.

University of Curacao
Fecha di fundashon òf kreashon1979 Editá
PaisKòrsou Editá
Situá naWillemstad Editá
Koordinato geográfiko12°9′25″N 68°57′40″W Editá
Wèpsait ofisialhttps://www.uoc.cw Editá
Map

Historia editá

Universidat di Kòrsou den su forma eksistente ta eksisti for di 1973. Su historia, sinembargo, ta data for di 1970, e aña den kual e Fakultat di Lei di Antias Hulandes a keda establesé pa lei, dia 6 di òktober 1970[1], pa prepara studiantenan pa hasi eksamen di Lei antiano. E promé aña akadémiko a kuminsa na september 1971 den e edifisio di St. Thomascollege den Otrobanda.[2] E Fakultat di Lei a bira Kolegio di Antias Hulandes (Hogeschool van de Nederlandse Antillen) na 1974, despues ku e programa di Business Administration a keda establesé. Na 1975 e promé kandidatonan a gradua pa eksamen di maestria (doctoraal) den lei antiano.[3] E Departamentu di Business Administration a keda kambia den e Departamentu di Business Administration i Public Administration na 1977, despues di kua studiante nan por a optené nan lisensia bachelor den Public Administration. Na momentu ku a funda Universidat di Antias Hulandes (UNA) dia 12 di yanüari 1979, e Kolegio di Teknologia antiano (establesé na 1972), a keda transformá den Fakultat di Ingenieria. Na aña 2011, universidat a kambia su nòmber for di Universidat di Antias Hulandes i hasiele University of Curaçao mr. dr. Moises Frumencio da Costa Gomez, na honor di Moises Frumencio da Costa Gomez.

E sede di e universidat ta na Willemstad, Kòrsou. Na 1978 e universidat a muda di e edifisio banda di Sehos na Roodeweg, Otrobanda pa Jan Noorduynweg.[4]

Den kuadro di e 12 aña i mei di eksistensia di e fakultat di lei na 1984, e universidat a konsedé pa promé biaha e título di doctor honoris causa, kua a wòrdu akseptá pa e papiamentista Antoine Maduro.[5]

Fakultat editá

Aktualmente tin sinku fakultat ku 34 programa den e siguiente direkshon di estudio:

  • Fakultat di Arte: idioma Papiamentu, Hulandes, Spaño i Ingles (bachelor i master) i formashon di maestro di enseñansa básiko (na Kòrsou)/enseñansa primario (na Boneiru).
  • Fakultat di Lei: Lei antiano (bachelor i master), Lei fiskal (master) i Lei notarial (master)
  • Fakultat di Siensia Sosial i Ekonomiko: Bedrijfskunde i Accounting (bachelor i master)
  • Fakultat di Siensia Tekniko: Bouwkunde (bachelor), Teknika Sivil (bachelor), Teknologia Industrial (bachelor), Teknologia Informatika & Komunikashon (bachelor BICT), Teknologia Sistema Elektriko (bachelor) i Ingenieria & Teknologia Sostenibel (bachelor)
  • Fakultat di Siensia di Komportashon i Sosiedat: Trabou Sosial (bachelor), Sikologia apliká (bachelor)

Na aña 2016, despues di introdukshon di Fakultat di Músika, tabata ofrese estudio musikal tambe. E programanan tabata un kurso preparatorio, bachelor den Músika i bachelor den Edukashon di Músika.

Idiomanan di instrukshon ta ingles i hulandes, pero algun estudio tambe ta disponibel na Papiamentu. Na aña 2022 UoC tabatin 135.5 kupo di trabou yena i un total 2.452 studiante (bachelor 1190 i master 1262). E kalidat i nivel di e programanan ta similar na esnan na Hulanda. Tur programa ku e universidat ta ofrese ta akreditá pa e Nederlands-Vlaamse Accreditatieorganisatie (NVAO).

Rektor (magnificus) editá

  • Carlos Dip (1970 - 1975)
  • René Römer (1975 - 1976)
  • E. Monte (1976 - 1977)
  • W.R. Boom (1977 - ?)
  • René Römer (1981 - 1983)
  • Alex Reinders (1984 - 1988)
  • Valdemar Marcha (1988 - 1993)
  • Elmer Joubert (1993 - 1995)
  • Rupert E. Silberie (1995 - 1997)
  • Jandi Paula (1997 - 2000)
  • Jeanne de Bruijn (2006 - 2010)
  • Miguel Goede (2010 - 2011)
  • Francis B.G. de Lanoy (2012 - presente)

Mira tambe editá